Hur kan man bäst ta hand om sin äldre hund? Vi har frågat några av våra hundägare hur de bäst sköter sin fyrbenta vän. 
Britt i Göteborg tog över schäfern Tess genom Hittehund när Tess var 4,5 år. När kontaktpersonen från Hittehund gjorde hembesök inför att hon skulle träffa Tess blev hon informerad om att Tess hade blivit höftledsröntgad med C och D. Dvs hon hade höftledsdysplasi som skulle kunna komma att påverka hennes liv längre fram – ifall man inte skötte henne väl och arbetade förebyggande med friskvård och mycket omtanke. Britt behövde betänketid vad det skulle innebära för deras framtida liv men valde ändå att satsa på Tess och deras liv tillsammans. Till råga på allt råkade Tess skada sig precis innan sin förväntade flytt då hon susade genom skogen och fick en pinne mitt i ljumsken.
Britt som är hundvan med tre hundar tidigare under livet visste dock att hon skulle göra allt för Tess när det blev de två. När vi talar om saken nu i efterhand har Tess blivit 12 år och en av mattes Facebookvänner har precis kommenterat ”Snart kan vi kalla henne grånos”. För Tess näpna schäferansikte har fått en ny karaktär med en lätt grånad charm. Men i övrigt är det inget som återspeglar hennes ålder. Vid deras årliga vaccinationer kan veterinären inte riktigt tro på att hon är 12 år utan säger det vid varje besök.
Tess är en så glad hund, hon har en otrolig livsglädje. Men framför allt har hon trots sin höftdysplasi fått ett så aktivt och rikt liv. Visst har motionen blivit mindre än tidigare, för matte är en genuin friluftsmänniska och de har vandrat i skogarna mycket tillsammans. Men de ligger ändå på en nivå som ligger mycket högre än vad många andra schäfrar i denna ålder får. De bor precis intill skogen i Göteborgstrakten och varannan dag går de sin favoritslinga som är 8 km. Vissa dagar går de 1,5 mil och varann dag blir det kortare rundor.
Matte får en del välmenande råd att hon ska ta det lugnt med Tess med tanke på hennes höftstatus, och nu hennes ålder. För många hundar får en dödsdom efter en känd status då man utgår ifrån att hundarna inte ska eller kan få motion. Men Britt har följt de rekommendationer hon har fått ifrån Hittehund, dvs att hålla Tess slank, musklad och gå i kuperad terräng i skogen så hela kroppen får arbeta. På så vis får hunden mer muskler kring höfterna som bär upp en sämre höft, och hunden behöver inte få ont.
Att hålla sin hund slank är för många ett bekymmer. 
Det är svårt att få omgivningen att förstå vikten av att hunden ska avstå ifrån det man av välmening vill ge sin hund, och mattes mamma bjuder gärna på leverpastejsmörgåsar som tas emot med en schäfers entusiasm inför livets glädjeämnen. Men Britt löser det med mer motion, för det är klart att Tess ska ha gott lite då och då, och favoritgodiset är torkade oxhudssenor och andra riktigt bra tugg ifrån Tuggmästaren. Tess får även i sig extra godis i de aktivitetsspel som de spelar tillsammans, som matte berättar, de har hela serien av Nina Ottossons saker.
När vi pratar om hur Tess sköts, alla små omsorger och livet med henne uttrycker matte att ”Det är så olika hur man lever med hund. Hon är mitt allt. Jag avsätter all tid till henne, och man kan inte kräva att alla sätter sina hundar främst, alla lever olika liv”. Tess har varit fullt försäkrad innan Britt tog över henne vilket inneburit att de veterinärbesök som varit nödvändiga har täckts av försäkringen. När Tess var runt 6 år behövde hon operera ett korsband i knät och då var hon i så god form innan operationen att läkningen gick mirakelöst fort. Då det fanns osteochondros som på sikt kan leda till bildning av artros i leden bytte matte till ett veterinärfoder som är särskilt utvecklat för ledproblem för att undvika problem längre fram. Tess har sedan dess ätit Mobility Support ifrån Royal Canin som är det foder vi rekommenderar inom Hittehund. Det är både ett lågkalorifoder samtidigt som det har så bra sammansättning att lederna håller sig mycket mer smärtfria och bättre då de blir uppsmörjda. Tess mår väldigt bra på maten. Hon tycker mycket om den och är fin och glansig i pälsen, så det finns ingen anledning att byta.
För några år sedan behövde Tess ta bort elakartade ljuvertumörer på båda sidorna och efter operationen upplevde Britt att hennes älskade Tess blev mer trött och slö och var inte lik sig själv. Då fick hon goda råd ifrån Lena Mattsson på GG i Slottskogen som rekommenderade Standarts produkter; kombinationen fiskolja och Led och Brosk. Det har Tess ätit sedan dess och på bara 2 månader märkte Britt väldigt stor skillnad och har inte vågat sluta med produkterna sedan dess. En period gick de frekvent på hundmassage men nu är hon så pigg och alert att matte sköter massagen själv ungefär varannan dag efter efter en längre vandring. De går mest på mjukt underlag i skogen och Tess är besvärsfri och behöver inte gå så mycket på hårt underlag som asfalt för då får hon ont.
De har under åren gått en del kurser tillsammans då matte har stort träningsintresse, men numera tränar de mest på egen hand. Ute i skogen letar hon godis, och de har mycket balansträning som att hoppa upp på stockar och balansera på stenar. Matte har ju alltid höftdysplasin i bakhuvudet och kommer på sig själv med att ha ett extra vakande öga på Tess när hon far fram som ett jehu i skogen.
Hon är inte det minsta stel utan flyger upp efter viloläge och hoppar graciöst upp i soffa eller i sängen där hon sover hos matte. Hon har både regn och vintertäcken men matte förklarar att de bara flyger av henne och att det alltid slutar med att matte får gå och bära täcket efter 20 minuter.
Den bilden av Tess bär vi med oss. En aktiv enormt välskött och älskad hund som är i bättre form än många andra schäfrar som har friröntgade höfter. Det är så enormt mycket man kan åstadkomma genom en genomtänkt plan för sin hunds friskvård. Tess har aldrig haft några begränsningar, varken praktiskt eller ekonomiskt. När Tess behövde operera knät var matte orolig och sa till veterinären att det fick kosta vad som helst, bara hon blev bra. Hon kunde alltid sälja huset!
