Blogg

Tyras nya liv!

DSC_0013Våren 2015 hade vi en liten vit pudelfröken för omplacering, Tyra. Tyra hade en jättefin familj som haft henne sedan valp, men familjen hade även två whippets med andra behov än Tyra, och de hundarna var inte bra mot Tyra. Matte var väldigt orolig för sin lilla kära pudel då Tyra hela tiden kom i slagsmål hemma, och den som blev skadad var alltid lilla Tyra. Hon började mer och mer bli en skugga av sitt vanliga jag och gled utmed väggarna hemma för att undgå konflikter med de alerta vinthundarna.

Tyra kom tillsammans med sin matte när jag bjöd in dem till en aktivitetspromenad jag och någon av mina egna hundar skulle gå hos Hundtänk. Och Tyra var jätteglad över att få egen tid med matte och var en liten stjärna på alla aktiviteter som erbjöds. Alla hundar gick i koppel och Tyra kunde med lätthet fokusera på enbart matte och var helt avslappnad i en ny miljö, med nya hundar omkring sig.

DSC_0074Efter promenaden åkte vi hem till mig och tog en längre promenad ute i Hammarby Sjöstad där jag bor. Tyra som egentligen då var en riktig lantis kunde gå lös på en gång och var så följsam, lydig och klok. Vi hittade flera andra hundar i närområdet och man såg tydligt att Tyra hälsade neutralt men inte hade så stort intresse för andra hundar. Hon älskar, som så många andra pudlar, människor! Men jag upplevde en osäkerhet hos Tyra gentemot andra hundar, hon var liksom på sin vakt för att fånga upp ev dåliga vibbar ifrån en annan hund. Hon var inte så avslappnad och glad som hon annars är i personligheten.När hon träffade min bengalkatt vid besök här hemma när vi diskuterade hennes omplacering kröp hon mjuk och varm upp i mitt knä där vi satt vid matbordet och nosade mjukt och snällt på katten som hoppade upp på bordet för att hälsa.

DSC_0021Det var rätt många familjer som hörde av sig om Tyra. Men alla uppfyllde inte våra riktlinjer och vad som Tyra behövde specifikt. Vi ville även att hon helst skulle få bli ensam hund så samma situation inte skulle kunna uppstå för henne längre fram i livet. Pudlar är även attraktiva för allergiker, men det skulle bara vara Tyra som skulle förlora på omplaceringen ifall det skulle uppstå allergi. Det tenderar att växa fram över tid, och det kan vara helt förödande för en omplaceringshund att behöva flytta av en anledning som är känd ifrån början. Familjer där det fanns små barn eller där man på sikt planerade för tillökning var inte heller att tänka på då Tyra inte är så förtjust i små barn. Tyra har även IBS och känslig mage och behövde äta veterinärfoder för att må bra. Vad vi sökte var en helt vanlig kärleksfull familj där man ville ha en färdig hund att ha väldigt roligt med samtidigt som man skulle få en kelen och mysig kompis. Tyra behövde få det där lilla extra med mycket tid och omsorg.

bildI mars fick vi kontakt med Katarina och Marie, ett gift par som hade ypperliga förhållanden att skaffa hund tillsammans. De är båda egna företagare, både kan ha med sig Tyra till sina arbetsplatser och det är minimalt med tid som Tyra skulle behöva bli själv. De bor både i lägenhet i Stockholm och i ett stort hus på landet där de har några bikupor, så de sökte en social liten hund som kan följa med överallt och som gillar att både vara i stan och på landet. Katarina var även en gammal vän till Josefin som har dvärgpudeln Nova ifrån Hittehund och fick fina och varma referenser den vägen. Under tiden som vi sökte efter rätt familj började situationen hemma bli helt ohållbar för Tyra. Matte hade inte behövt åka in till veterinären tidigare utan kunnat sköta om mindre skador hemma. Men nu krisade det rejält. Tyra hade fått stora bitskador vid ett angrepp och det var hemskt att se bilden som matte skickade från veterinären.

I april åkte jag ut till norra Stockholm tillsammans med Katarina och Marie för att träffa Tyra. Med på resan var min egen tik Lycka, och hon fann sig glatt i att bli klappad och kelad med hela resan där hon satt i baksätet och hade full uppmärksamhet!

 

DSC_0003När vi kom fram till huset såg vi verkligen själva hur omilt Tyra blev hanterad av de två vinthundarna, och man led verkligen med henne i den flock hon levde i. Det var inte bra för Tyra och matte gjorde ju helt rätt som gav upp henne. Vi gick en promenad tillsammans kring en hamn i Åkersberga, Tyra lös mest hela vägen, och visade sina balanskonster helt avslappnad tillsammans med min hund Lycka. Både Katarina och Marie blev ju såklart helt lyriska över denna lilla pudeltjej! De bestämde snabbt nästa besök för att lära känna Tyra lite bättre innan hon skulle få flytta hem till dem. Veckan efter åkte matte in med Tyra hem till dem, och sedan var det tänkt med en vidare inskolning. Men då Tyra verkligen inte mådde bra hemma och det blev mer och mer spänt mellan hundarna och både Katarina och Marie hade förutsättningar att ta hem henne på permanent basis blev det så att de vid tredje tillfället fick hem Tyra. Hon flyttade hem i april 2015!

DSC_0030Och det har ju gått väldigt väldigt bra. När Tyra kom ifrån de andra lite vassa hundarna kunde hon slappna av mer och bli sig själv igen, och att få två nya mattar som gjorde allt för henne var nog fantastiskt. Huset på landet delades med ett annat par, så där fick hon två hussar med, och för en social mingelhund som Tyra finner hon sig tillrätta överallt. Inför Prideparaden berättar matte Katarina hur hon sydde på extra tyg till selen så hon fick en regnbågssele, och där spatserade Tyra med i Pridetåget precis som om hon aldrig gjort något annat! Hon var så stolt och visade upp sig ifrån alla håll och kanter och njöt av uppmärksamheten!

Nu i slutet av oktober 2015 kom Katarina på besök till Hammarby Sjöstad för att ta en liten promenad i området och berätta hur de har det. Med på promenaden var min tik Lycka och min hanhund staffen Neo, även han omplacerad genom Hittehund. Och vi mötte en helt ny hund. Rädslorna och ängsligheten i Tyras blick var nu helt borta. Hon var mjuk, lugn och avslappnad och accepterade tom Neos lite burdusa uppvaktning. Nu när hon bara träffar vänliga hundar som inte ger sig på henne blir hon ju generellt tryggare med alla hundar.

Josefin som känner Katarina sedan gammalt var också med på promenaden men hennes pudel Nova var på landet med barnen som hade höstlov, och får följa med nästa gång. Tyra gick glatt balansgång på lite murar vi har i området och hälsade väldigt glatt och trevligt på alla hundar vi mötte. Hon var så trygg och glad med sin nya matte och så nöjd med livet. Det har ju varit en win-win situation. Katarina och Marie har fått en färdig hund som är redo att följa med ut i livet på en gång. Både Katarina och Marie var ju hundvana sedan innan.

DSC_0011När Katarina beskrev varför de ville adoptera en hund svarade hon att ”Jag önskar dela mitt liv med en hund och vill gärna veta lite vad det är för en personlighet innan jag bestämmer mig. Jag vill också bidra genom att ta hand om en vuxen hund som behöver ett nytt hem. Det känns som om jag vet mer om hunden och vem den är genom att ta hand om en vuxen hund, och som att hundlivet börjar på en gång. Jag har inget behov av att vara först – det känns fint att möta en vuxen hund.”

Framtiden ser ljus ut för Tyra. För mig var det väldigt fint att få återträffa henne och knyta ihop säcken lite. Få se hur mycket en hund kan förändras när den får byta livssituation och byta familj i livet även när det sker vid 7,5 års ålder.

DSC_0014

Hembesök hos Tigra!

En solig lördag i Augusti åkte jag för att hälsa på Tigra i hennes nya hem. DSC_0351_1När jag kliver ur bilen vid den lilla söta stugan i fritidshusområdet de bor i möts jag av en översvallande glad och öppet välkomnande Tigra. Idel kärlek och pussar får jag, ingen som helst vaksamhet mot denna främling som kommer in på hennes territorium.

Jag upplever Tigra som en mycket trygg och välmående, mjuk tjej och hon matchar sin nya matte väl. Pirjo är lika mjuk och rar som Tigra (fast till skillnad från Tigra får jag inte en massa pussar från Pirjo, men väl samma varma mjuka välkomnande känsla :)) och de verkar ha funnit varandra väl.

Vi fikar och Tigra gör lite med favoritgodiset morot som belöning. Sen tar vi en liten promenad i området så jag får uppleva lite av deras promenadvägar i skogen och Tigra gick fint med oss vid sidan hela tiden, förutom vid ”nr 2” som hon inte vill göra vid vägkanten, utan som fin dam helst vill göra lite i skymundan en liten bit (men inte utom synhåll) in i skogen.

DSC_0353_1Tyvärr kunde mitt besök inte bli så väldigt långt då mina egna hundar fick stanna hemma vid detta besök, så vi tog inte någon av de lite längre vägarna till vattnet som de brukar ta varje dag.. Matte berättade att Tigra älskar att bada då de är vid vattnet.

Jag fick verkligen en varm känsla både från Pirjo och Tigra och fick inbjudan att komma tillbaka igen. De verkar också ha en fin kontakt med tidigare ägare vilket kändes värdefullt främst för barnen i tidigare familjen, men självklart även både för föräldrar och för nya Matte. Det värmer i hjärtat att man kan komma fram till så fina lösningar som fungerar för alla parter, inklusive djur, när tillvaron förändras i en familjs liv.

 

Tidigare uppdatering om Tigra, skriven av nya matte Pirjo i slutet av juli:

Idag har Tigra bott hos mig i sju veckor, och det är de bästa sju veckorna i mitt liv på mycket länge…
Tigra är en helt underbar tjej, och hon har funnit sig väl tillrätta här i sitt nya hem och hon kommer mycket bra överens med kissekatterna Mozart & Zorro. De brukar turas om att gå med på promenader med Tigra & mig, och Tigra tycker det är jättekul!
Tigra har också fått flera nya hundkompisar, en av dem är Bamse och han är en Pyrensenner. Han ägs av min lillebror Timo och hans sambo Catarina.
Varma hälsningar
Pirjo & Tigra

Uppdatering om Hittehund´s Lasse!

För nästan exakt 2 år sedan fick amstaff-pitbullpojken Lasse hem hos Inger i Linköping. 10943030_540181902789527_8427599644266645296_nJag minns det som igår hur svårt det var att hitta en vettig ägare till Lasse. Det hörde av sig människor som jag inte ens trodde fanns. En man som inte ens hade en bostad utan ville mötas upp någonstans.. många ungdomar som minsann hade erfarenhet ifrån en massa amstaff och pitbull som de hade haft kort tid, och andra som inte hade livssituationer som gjorde att det var så genomtänkt att skaffa hund.

Lasse var en så enormt trevlig hund och jag hade lagt ned min själ i att göra honom levande för läsaren, samt att vår hundpsykolog Carina Persson hjälpt till genom att göra en bedömning av Lasse, helt ideellt!

Han och mattes andra tik kunde börja att slåss, och situationen var väldigt knivig då matte hade separerat och inte skulle kunna sära på hundarna när hon gick hemifrån då den nya lägenheten var mindre. 10959738_547112212096496_6584996150205746170_nJa egentligen blev vi kontaktade redan när det fanns en avlivningstid för Lasse, och flera andra föreningar hade tackat nej till att hjälpa till och faktiskt rekommenderat avlivning utan att ens ha träffat Lasse. Hunden i sig var helt fantastisk. Så lyhörd, mjuk, kommunikativ, och hade så otroligt många färdigheter. När jag fick kontakt med Inger kom hon som sänt ifrån skyarna. Jag hade dels börjat att tröttna på alla påringningar och mail ang Lasse som var fullständigt vettlösa. Varför ska de som hör av sig om den här hundtypen ofta vara sämre än människor som hör av sig om andra hundraser? Vad är det med rasen som gör att den ofta tilldrar sig personer utan ens en fast punkt i tillvaron.
Det härliga med Inger var att hon skulle gå i pension om några år, och att hon var en vital, klartänkt och seriös hundägare. Hon hade lång erfarenhet inom hunderiet då hon i flera år haft labbar och varit aktiv med dem och spårat väldigt mycket. Efter det hade hon tagit hand om en doberman/amstaffmix som kom ifrån ett djurhem i Östergötland, och nu var hon hundlös sedan hennes älskade Frigg gått bort. Hon kunde ha med sig hund på arbetet som personlig assistent och hade det där härliga lugnet inom sig då hon även jobbade med friskvård och taktil massage. Nu kunde hon och särbon Peder tänka sig att åka till Stockholm för att träffa Lasse, matte och mig, och stanna över helgen för att lära känna honom i lugn och ro. Hon samtyckte absolut till våra riktlinjer och gav sig ut i spårskogen med Lasses matte och såg vilken potential Lasse hade. Ja tänk om alla amstaffmixar kunde få erfarna seriösa hundägare som sökte en hund att jobba med? Nu ser inte verkligheten ut så.


Jag har Inger som vän på facebook och hon är nog den av våra hundägare som uppdaterar flitigast om sin hund med många bilder i veckan. Lasse balanserar, Lasse på jobbet, Lasse bilar i soffan, Lasse på kurs, Lasse i skogen … jag och gamla matte får följa Lasse genom livet och man blir så otroligt glad för varje liten skärva då Inger är så otroligt glad för sin hund. 11221646_648305598643823_744446183739701952_nSom Inger beskriver Lasse med egna ord: ”Härlig! Riktigt riktigt trevlig. Rolig att ha att göra med! Han är med på jobbet som personlig assistent hos en trevlig rullstolsbunden strokepatient och har sin soffa där. Det tar ungefär 1,5 timme att gå hem ifrån jobbet, och vi går himla mycket.” Lasse och Inger har gått en hel del kurser tillsammans och träningsgodiset är kokt eller torkad lever. De har gått en hundmöteskurs med sele och långlina, inte för att det är problem vid hundmöten utan för att det är roligt att kursa. De har gått spårkurs och Bevakning som kurs som ren aktivering.. Då fanns det figuranter i skogen och Lasse fick ta upp spår. Han är så uppmärksam när han får jobba, och de går även på hundträffar i Linköping, mycket genom Akilles hundskola. ”Ledarskap och Lek” är en sådan rolig kurs. Inger tycker att det är viktigt att man lär känna varandra, att man förstår varandra, och kurser gör att man knyter an och får tillit till varandra.

 

 

Lasse har även sällskap av de två nymfparakiterna som flyger fritt i rummet. Första gången han såg fågeln som då var ensam stod han på kvällen på bakbenen och spanade in i buren och pep lite när Inger sa att Elsa bor här med. Men nu är de jättebra vänner vilket gick otroligt snabbt. Fåglarna går mycket omkring på golvet, och flyger ofta upp på soffstödet bredvid Lasse och han accepterar dem fullt ut.

 

12122653_658474007626982_3372027131498454261_nLasse är enormt kelen och vill vara nära och ligger ofta i knät. Lasse är bra med andra djur, och nosar ofta försiktigt på kossorna när de går sina långpromenader. De enda djur han blir exalterad över är ekorrar, då ylar han och man får hålla i honom för de är superspännande!

Jag minns att jag redan i Lasses beskrivning skrev att man som ägare till en hund som i omvärldens ögon kan ses som en ”kamphund” måste hela tiden vara redo att komma in i konflikter. Inte för att hunden har gjort något, utan för att man måste försvara sitt rasval, komma in i diskussioner med främlingar om sin hund, bemöta folks fördomar om sin hund, och att man nästan hela tiden måste tänka på att vara en extra föredömlig hundägare för att man får ögonen på sig. Och oja, Inger kan bekräfta och skriva under på varenda ord.

Hon måste hela tiden försvara sin hund mot folk. Både hundägare och andra vilt främmande personer. En främmande man väste argt när de kom gående något om ”En vuxen kvinna som skaffar en sån ras”, och det händer att folk stannar och stirrar och möter Inger med orden ”Jag vill bara kolla hur din hund beter sig om du har koll på kamphunden”. Ja, en hund som Lasse väcker hela tiden reaktioner.

Inger blir 65 år i november och kan verkligen inte vara representativ för ägare av en hund som används för att skrämma andra människor. Så varför kan då inte andra personer sluta påpeka och notera hennes val av hund? Säg det. Jag är bara så enormt glad över att Inger kontaktade oss, och så fint sköter om vår älskade Lasse efter alla konstens regler!

Fotografering av Lucas som söker hem!

Nu har Lucas varit här för att bli fotograferad med lite trevliga bilder på hemsidan. _IqRpBrwaS6473j48jXS-bX0fq4O4LltTxlh7xRQTO8,UZdIz0npoXdpnzPYTmk9DtcSukGPl5-eBNggqkBDZd0 Jag ville se lite hur han var med andra hundar i och med att familjen uttryckt att det inte alltid gick så bra. Min cocker Julie gick det jättebra med. När jag skickade ut min andra tik Nikki som inte gillar hundar i rumpen osv, så sa hon ifrån så som tikar gör och han svarade inte alls upp utan gick undan. Lucas är en liten försiktig kille, som inte ville komma och hälsa. Han gillade sonens tjej. Han sken till flera gånger och blev lite busig. Men kändes som att han inte har fått leka och busa så mycket i sina dagar. Gick mest runt och nosade och kollade läget. Han var inte ”hanhunds-kissig” som kissar över allt, såg han inte kissa en gång faktiskt. Trots både tikar och annan hane.

M2aDQSnvZoc10PVFtDRyhYgZjFNZIZvDeIZ_5tMj8FU,CNAyw_S-dXugtGFhCCw84iyN3jPwMr3HyBRjKponqRMHan är en så fin hund. Som måste gå ner i vikt. Och bli omskött på klor och vid ögonen som rann. Om han får en ny omtänksam och kärleksfull familj som både ger honom motion och ett bra foder så han går ned, och lär honom lite enkla saker, och som har tålamod med att han behöver komma fram i sin egen takt och knyta an kommer de få en vän för livet.

M1aiy1pG44AT2CGRTEA2f0nMKrSCxEOtp6mIH_5eB_k,Xqbe9VFsPFspdfH3McyYp6KmZS6bqNjO_l1zs2Kh3HI

 

 

 

 

 

 

ARTIKELSERIE – Hur kan man bäst ta hand om sin äldre hund? Tess matte Britt berättar för Hittehund

Hur kan man bäst ta hand om sin äldre hund? Vi har frågat några av våra hundägare hur de bäst sköter sin fyrbenta vän. 882312_10151416557503096_889459750_oBritt i Göteborg tog över schäfern Tess genom Hittehund när Tess var 4,5 år. När kontaktpersonen från Hittehund gjorde hembesök inför att hon skulle träffa Tess blev hon informerad om att Tess hade blivit höftledsröntgad med C och D. Dvs hon hade höftledsdysplasi som skulle kunna komma att påverka hennes liv längre fram – ifall man inte skötte henne väl och arbetade förebyggande med friskvård och mycket omtanke. Britt behövde betänketid vad det skulle innebära för deras framtida liv men valde ändå att satsa på Tess och deras liv tillsammans. Till råga på allt råkade Tess skada sig precis innan sin förväntade flytt då hon susade genom skogen och fick en pinne mitt i ljumsken.

Britt som är hundvan med tre hundar tidigare under livet visste dock att hon skulle göra allt för Tess när det blev de två. När vi talar om saken nu i efterhand har Tess blivit 12 år och en av mattes Facebookvänner har precis kommenterat ”Snart kan vi kalla henne grånos”. För Tess näpna schäferansikte har fått en ny karaktär med en lätt grånad charm. Men i övrigt är det inget som återspeglar hennes ålder. Vid deras årliga vaccinationer kan veterinären inte riktigt tro på att hon är 12 år utan säger det vid varje besök.

10151425_10153133100263096_5439376296164164600_nTess är en så glad hund, hon har en otrolig livsglädje. Men framför allt har hon trots sin höftdysplasi fått ett så aktivt och rikt liv. Visst har motionen blivit mindre än tidigare, för matte är en genuin friluftsmänniska och de har vandrat i skogarna mycket tillsammans. Men de ligger ändå på en nivå som ligger mycket högre än vad många andra schäfrar i denna ålder får. De bor precis intill skogen i Göteborgstrakten och varannan dag går de sin favoritslinga som är 8 km. Vissa dagar går de 1,5 mil och varann dag blir det kortare rundor.

Matte får en del välmenande råd att hon ska ta det lugnt med Tess med tanke på hennes höftstatus, och nu hennes ålder. För många hundar får en dödsdom efter en känd status då man utgår ifrån att hundarna inte ska eller kan få motion. Men Britt har följt de rekommendationer hon har fått ifrån Hittehund, dvs att hålla Tess slank, musklad och gå i kuperad terräng i skogen så hela kroppen får arbeta. På så vis får hunden mer muskler kring höfterna som bär upp en sämre höft, och hunden behöver inte få ont.

Att hålla sin hund slank är för många ett bekymmer. 10457778_10152602945593096_3054814440407778034_nDet är svårt att få omgivningen att förstå vikten av att hunden ska avstå ifrån det man av välmening vill ge sin hund, och mattes mamma bjuder gärna på leverpastejsmörgåsar som tas emot med en schäfers entusiasm inför livets glädjeämnen. Men Britt löser det med mer motion, för det är klart att Tess ska ha gott lite då och då, och favoritgodiset är torkade oxhudssenor och andra riktigt bra tugg ifrån Tuggmästaren. Tess får även i sig extra godis i de aktivitetsspel som de spelar tillsammans, som matte berättar, de har hela serien av Nina Ottossons saker.

När vi pratar om hur Tess sköts, alla små omsorger och livet med henne uttrycker matte att ”Det är så olika hur man lever med hund. Hon är mitt allt. Jag avsätter all tid till henne, och man kan inte kräva att alla sätter sina hundar främst, alla lever olika liv”. Tess har varit fullt försäkrad innan Britt tog över henne vilket inneburit att de veterinärbesök som varit nödvändiga har täckts av försäkringen. När Tess var runt 6 år behövde hon operera ett korsband i knät och då var hon i så god form innan operationen att läkningen gick mirakelöst fort. Då det fanns osteochondros som på sikt kan leda till bildning av artros i leden bytte matte till ett veterinärfoder som är särskilt utvecklat för ledproblem för att undvika problem längre fram. Tess har sedan dess ätit Mobility Support ifrån Royal Canin som är det foder vi rekommenderar inom Hittehund. Det är både ett lågkalorifoder samtidigt som det har så bra sammansättning att lederna håller sig mycket mer smärtfria och bättre då de blir uppsmörjda. Tess mår väldigt bra på maten. Hon tycker mycket om den och är fin och glansig i pälsen, så det finns ingen anledning att byta.

1925305_10152074410138096_625945324_nFör några år sedan behövde Tess ta bort elakartade ljuvertumörer på båda sidorna och efter operationen upplevde Britt att hennes älskade Tess blev mer trött och slö och var inte lik sig själv. Då fick hon goda råd ifrån Lena Mattsson på GG i Slottskogen som rekommenderade Standarts produkter; kombinationen fiskolja och Led och Brosk. Det har Tess ätit sedan dess och på bara 2 månader märkte Britt väldigt stor skillnad och har inte vågat sluta med produkterna sedan dess. En period gick de frekvent på hundmassage men nu är hon så pigg och alert att matte sköter massagen själv ungefär varannan dag efter efter en längre vandring. De går mest på mjukt underlag i skogen och Tess är besvärsfri och behöver inte gå så mycket på hårt underlag som asfalt för då får hon ont.

De har under åren gått en del kurser tillsammans då matte har stort träningsintresse, men numera tränar de mest på egen hand. Ute i skogen letar hon godis, och de har mycket balansträning som att hoppa upp på stockar och balansera på stenar. Matte har ju alltid höftdysplasin i bakhuvudet och kommer på sig själv med att ha ett extra vakande öga på Tess när hon far fram som ett jehu i skogen.

Hon är inte det minsta stel utan flyger upp efter viloläge och hoppar graciöst upp i soffa eller i sängen där hon sover hos matte. Hon har både regn och vintertäcken men matte förklarar att de bara flyger av henne och att det alltid slutar med att matte får gå och bära täcket efter 20 minuter.

Den bilden av Tess bär vi med oss. En aktiv enormt välskött och älskad hund som är i bättre form än många andra schäfrar som har friröntgade höfter. Det är så enormt mycket man kan åstadkomma genom en genomtänkt plan för sin hunds friskvård. Tess har aldrig haft några begränsningar, varken praktiskt eller ekonomiskt. När Tess behövde operera knät var matte orolig och sa till veterinären att det fick kosta vad som helst, bara hon blev bra. Hon kunde alltid sälja huset!

Hälsning från Balder!

Nu har Balder varit hos mig i en och halv vecka och jag är så glad för honom. DSC02403Han är urgullig och mysig, och vi har det fantastiskt fint tillsammans. Vi börjar hitta en bra rytm i vardagen och kärlek håller på att uppstå. Ibland ”ploinkar” det till i knoppen på honom och tokvalpen drar igång men det är inga större problem att plocka ner honom.  Pyssel i köket, spola lite vatten etc, lugnar ner honom ganska omgående och han lägger sig och kopplar av. Inomhus tränar vi på att leka bra och att avsluta lek men annars är det avkoppling som gäller och det går hur bra som helst. Vi har ju haft tur med vädret så vi har varit väldigt mycket ute och promenerat runt i hans nya miljö, fikat och suttit och kopplat av i solen, träffat lite lagom mängd hundar etc, dvs lärt känna varandra helt enkelt. Det går jättebra för oss och jag är så glad och nöjd att ha ett sällskap igen. Det är skönt och känna att sorgen över min gamla kompis inte utesluter glädjen över min nye lille vän. Tvärtom, det är lite stärkande att ha båda känslorna och känna att det är ok att gå vidare.
Mycket mer finns inte att berätta efter denna korta tid men jag återkommer förstås senare.

Det var allt för denna gången. Många hälsningar från Mari och Balder

Fotnot: Nu har Balder varit med sin nya matte Mari i exakt en månad, och varit och hälsat på vår ordförande Christine tillsammans med Balder, som busade loss i Hammarby Sjöstad tillsammans med kvarterets hundar. Bilder ifrån det kommer vid ett senare tillfälle!

Varifrån kommer era hundar?

En vanlig fråga för vår förening är vart våra omplaceringshundar kommer ifrån. Vi tar in max 15 hundar åt gången som vi arbetar kring, och de kan komma ifrån hela landet då vi är en riksomfattande förening. Varför vi inte vill ha fler samtidigt är för att vi vill ägna varje hundärende mycket tid och varje hund kräver både mycket förarbete och kontakt med många personer under resans gång. Då vi arbetar på ideell basis behöver vi begränsa oss så vi hinner med varje hund och ägare/fosterhem på ett bra sätt. Särskilt mycket att göra är det ifall vi har flera hundar på samma gång som var för sig är brådskande, som att de är avlivningshotade eller nuvarande ägaren eller dödsboet av olika skäl har en tidspress. Vi har ständigt fler hundar på vår väntelista och tar in fler hundar allteftersom.

Ursprunget på hundarna varierar, men samtliga är svenska omplaceringshundar. Vi kan inte importera hundar från andra länder när vi inte räcker till för de hundar som redan finns här, och vi har även valt att hjälpa privatpersoner med omplaceringar av sin hund. Vad som avgör om vi kan hjälpa till är vilken framförhållning som finns i omplaceringen. Vi tar emot alla raser. En del raser som tax, golden retriever eller king charles cavalier tex har vi tom väntelista på. Polarhundar, jakthundar och amstaffkorsningar är de hundar vi har minst intresse kring.

Här följer några exempel på situationer som leder till att hundar kommer in till oss för omplacering:

Länsstyrelsen. I många län i Sverige saknar Polisen och Länsstyrelsen samarbete med ett etablerat djurhem eller förening för hundar som akut behöver tas om hand vid dödsfall, omhändertagande vid vanvård, när ägaren blir frihetsberövad eller behöver vård, eller för upphittade hundar som ingen vill kännas vid. Det finns ofta en kennel som hundarna tillfälligt inkvarteras på, men från det att samhället äger hundarna och även de löpande kostnaderna för dem finns det en stor tidspress kring en ev omplacering. Där kan vi bli kontaktade ifrån de län där polisväsendet inte själva har förmåga att få friska hundar omplacerade och tiden är på väg att rinna ut för hunden. Då vi arbetar riksomfattande efterlyser vi då ett privat fosterhem bland kända medarbetare och hunden kommer inom vår försorg.

linusforeHundpensionat. Idag är det många som av allvarlig sjukdom inte kan ansvara för sin hund eller anhöriga till någon som efter ett dödsfall behöver inackordera en hund på ett hundpensionat, och många gånger kan inte hunden komma tillbaka hem till sin ägare. Ibland händer det att ägare lämnar sin hund på ett hundpensionat och helt sonika lämnar kvar hunden utan att komma tillbaka. Ofta blir vi kontaktade när hundar redan finns på ett hundpensionat och de löpande kostnaderna för hunden gör att ägaren eller dödsboet ber oss så snart som möjligt ordna ett nytt hem för hunden. Vi besöker då hunden i pensionatsmiljön och ber om att få intervjua ägaren eller anhörig så grundligt vi kan för att få veta mer om hunden. Ibland kan vi ordna ett tillfälligt fosterhem och ta över det ekonomiska och praktiska ansvaret för hunden, i väntan på en permanent omplacering.

03Sociala myndigheter. I många län finns det engagerade socialsekreterare som arbetar väldigt nära sin klient. Det kan vara obemedlade familjer där det finns hundar de inte längre praktiskt och/eller ekonomiskt kan ansvara för. Hundarna har det kanske inte tillräckligt bra, men inte så pass illa att länsstyrelsen skulle omhänderta hundarna, så de sitter lite mellan två stolar, och sociala myndigheterna försöker lösa situationen på ett sätt som passar både deras klient och som är en bra lösning för hunden. Ibland kan hunden stanna kvar i sin befintliga familj, men i de flesta fall blir vi inkopplade så pass sent på ärendet att vi ombeds ta över hundarna. Många av de hundarna är inte chipmärkta, vaccinerade, besiktade eller försäkrade och kan ha lindrigare tillstånd som avhjälps hos veterinären, så vi kan behöva få dem i fysiskt bra form inför en omplacering.

05Dödsbon. Väldigt många hundar kommer till oss när ägaren har gått bort eller när en viktig person i hundens liv har avlidit och de övriga i familjen saknar förmåga att ha kvar hunden. Många pensionärer blir för gamla för att ha hund, och alzeimers och demens är väldigt vanliga orsaker till att hundens vård och vardag blir kraftigt eftersatt. Ibland har någon granne, vän eller anhörig tillfälligtvis tagit hand om hunden, och situationen behöver lösas nästan omgående då valet står mellan omplacering eller avlivning. Även här behöver vi ofta göra iordning de hundarna innan de kan bli omplacerade. Det är tex vanligt att hundarna är överviktiga eller att de har dålig tandstatus. Pälshundar kan behöva rakas ned eller få pälsen trimmad, klorna kan vara väldigt långa och lindriga ögoninfektioner, obehandlade öroninflammationer och dylikt upptäckt snabbt vid en första besiktning hos veterinären.

nickotrimVeterinärer och djursjukhus. Vissa enskilda veterinärer eller personal på djursjukhus rekommenderar omplacering före avlivning när de får in bokningar på onödiga avlivningar av friska hundar. Tyvärr finns det ett stort mörkertal med hundar som avlivas. Men vi får ofta rycka in precis när hundägaren är inne för avlivning men kommer på andra tankar, och behöver där kunna erbjuda en omedelbar hämtning. Det finns olika orsaker till att man har bokat tid för avlivning och det gäller mycket sällan hundar som betett sig aggressivt utan det är oftast ägarens egen livssituation som föranleder ett sådant drastiskt beslut.

Hundtränare. Många hundskolor eller hundpsykologer kan rekommendera omplacering när de får en klient där de trots träning märker att det kan vara bättre för både hund och ägare att skiljas åt. Ett rasval eller aktivitetsnivå på en hund matchar inte alltid ägarens förkunskaper eller livsstil. I de flesta fall är det helt ”felfria” hundar, men de har kommit på fel plats i livet. Många valpar runt 6-7 månader av olika raser som fortfarande valpnafsar hårt, som skäller, drar i kopplet och har saknat guidning av en erfaren hundägare kommer på problemhundskonsultationer, och ibland känner ägaren att tillvaron med hunden och vardagen som hundägare inte riktigt blev som man hade tänkt sig. Det ska vara roligt att både ha hund och att vara hund. Då vi arbetar väldigt nära många hundpsykologer över hela landet är det också frekvent vanligt att vi blir rekommenderade att hjälpa någon även när det inte finns ett problembeteende, utan när livssituationen har ändrats så pass att det påverkat hundens liv. Ibland har hunden möjlighet att bo kvar i sin familj under tiden som omplaceringen tar. Självklart får vi även remiss på hundar ifrån problemhundsutredningar, och då redogör vi väldigt noga för hundens beteenden i olika situationen, ofta även med video.

DSC_0361 (2)Privatpersoner. 4-5 privatpersoner kontaktar oss varje dag med en förfrågan om vi kan hjälpa till att omplacera deras hund. Om vi kan hjälpa till beror på vilket län de bor i (så vi har en tillgänglig kontaktperson lokalt) vad det gäller för en hund och vad de för för framförhållning tidsmässigt. I de fall man inte har någon tidspress och man kan ha kvar sin egen hund hemma under den tid omplaceringen tar kan vi i de flesta fall hjälpa till. Det finns många fördomar om att en omplaceringshund måste vara en sk ”problemhund”. Så är inte fallet. Övervägande av de privatpersoner som kontaktar oss är det personer som är riktigt bra hundmänniskor, som känner sin hund väl och har tagit extra god hand om den genom hundens liv. Man kan ha höga krav på sig själv gällande hur hundens liv ska se ut, och hunden har både blivit väl omskött, vårdad, tränad och älskad. Men varför man kontaktar just oss är för att det ofta finns en tanke och en önskan om att hunden ska få det riktigt bra, och att man litar på vår omplaceringsprocess som granskar de familjer som hör av sig. De vanligaste orsakerna bakom omplacering är här bildandet av familj, skilsmässor, ändrade arbetstider, försämrad ekonomi så det har oftast inte alls med hunden i sig att göra.

Så det går inte att svara snabbt på vart våra hundar kommer ifrån då de alla har olika bakgrund. Vi försöker att hjälpa alla hundar som vi anser är omplaceringsbara, och hur gott om tid det finns för en omplacering är det som avgör vårt urval. Vi försöker också att kunna prioritera de hundar som faktiskt är avlivningshotade eller som står helt ensamma i världen, framför hundar som har en ägare men som bara vill att det ska ”gå snabbt”. Alla hundar som kommer in för omplacering försöker vi göra en så omfattande bakgrundsbild som möjligt på, även när de har haft flera hem så går vi bakåt i tiden. Det enklaste är att läsa vad vi så detaljerat berättar om varje hund på hemsidan, och man får gärna kontakta oss om man har några frågetecken.

Öppen inbjudan till hundträff i Göteborg Lucia 13 dec!

Föreningen Hittehund bjuder in våra hundägare, medarbetare, volontärer, fosterfamiljer och andra som är intresserade av vår verksamhet till en hundträff i Göteborg på lucia söndag 13 december 2015! Kl 16 kommer vi att träffas någonstans i Göteborg och den som vill tar med sig sin hund. Vi har flera hundägare som bor centralt i Göteborg och flera som bor inom bilavstånd. Mötesplatsen blir i Slottsskogen eller på annan lämplig plats, mer information om det senare. Vi kommer ha lite enklare aktiviteter på plats och fika för den som vill. Vår ordförande Christine åker ifrån Stockholm tillsammans med en av sina hundar och skulle så gärna vilja träffa några av de hundar som blivit omplacerade genom Hittehund tillsammans med sina nya familjer. Enskilda inbjudningar kommer att skickas ut per mail/sms. Alla ska känna sig välkomna, och den som kan och vill komma behöver föranmäla sitt intresse genom att maila till info@hittehund.nu. Bilderna illustrerar några av de hundar vi har omplacerade i Västra Götaland med omnejd! Mer information kommer om någon vecka!

Hittehund´s Pepsi har fått hem!

Hittehund´s Pepsi har fått en ny familj!

Pepsi är den finaste och mest genomtrevlige rottweilerhane jag någonsin har träffat inför en omplacering. På ren rutin hade jag bokat in en bedömning av Pepsi hos vår hundpsykolog Carina Persson veckan därpå, men jag bokade av den tiden så fort jag själv träffat Pepsi inför hans omplacering i onsdags.
Denna härliga öppna och tillitsfulla hund gick mig frimodigt till mötes, Läs mer