Ylle

• Ålder: 4,5 år
• Kön: Hane
• Ras: pudel dvärg
• Mankhöjd: 27 cm
• Vikt: 4.3 kg
• Finns just nu: Stockholm
• Stamtavla: Ja
• Vaccinerad: Ja
• Försäkrad: Ja (Sveland)
• Chip / tatuerad: Ja
• Registrerad i SKK: Ja
• Registrerad hos jordbruksverket: Ja

Uppdatering! Ylle har fått hem!

Ylle är 4,5 år, en enormt gosig cool och trygg liten kastrerad dvärgpudelkille. Han är liten, på gränsen mot toypudel, men har en stor vinnande personlighet. Ylles matte har även en kelpiehane och har pga sjukdom inte längre möjlighet att tillgodose båda hundarnas behov.

Ylle är en hund som kommer att hantera en omplacering bra!

 

 

Matte är utbildad hundpsykolog och har utöver sina kurser även en tjänst på en gymnasieskolas hundlinje så Ylles liv har fått en inriktning med mycket träning och aktiviteter då han alltid är med på skolan på lektionerna och har fått väldigt mycket träning och aktiviteter innan matte blev sjuk.

Nu när han delar matte med en annan hund blir han mer”gamla Ylle” när han får egen tid med matte istället för att få dela uppmärksamheten med en kelpie. När Ylle får vara ensam hund skuttar han fram i kopplet med en annan livsglädje och kastar riktigt med frambenen på promenaderna, han kommer fram med sina leksaker hemma för att bli lite jagad på bus och vill nästan alltid utnyttja tillfället att kunna lägga totalt beslag på mattes knä. Han ålar bredvid i soffan och klättrar upp i knät. Med sin hundkompis hemma är han betydligt mer dämpad och låter den yngre och större hunden ta över arenan medan han går undan själv och lägger sig och vilar. Det är ingen uttalad osämja mellan hundarna, tvärtom har Ylle en jättehög social kompetens med andra hundar, men han skulle trivas bättre att få vara ensam hund igen med alla fördelar det innebär, och att träffa andra lekkompisar ute på hundträffar och promenader.

Ylle är ganska lugn som hund, han är balanserad och står med alla fötterna på jorden. Han älskar alla människor och trivs egentligen mest bland folk än med hundar. Han är den perfekta lilla hunden som minglar runt och tar för sig av klappar och knän när han får följa med till bekanta eller bland nya människor på en fest.

Han har en väldigt busig blick och är en humoristisk och rolig hund, precis som en pudel ska vara! Ylle är mycket fokuserad och intresserad av sin människa när man går ut på promenad. Han är en mycket närvarande hund och han tar mycket ögonkontakt och är väldigt följsam kille. Till viss del beror det ju på regelbunden träning men han är även mycket lyhörd och snäll till naturen. Man bondar fint med honom och det är tydligt att man är ute och går tillsammans och inte i varsin värld.

Han är uppvuxen i Stockholm, och om man som hund växer upp i stan då har man sett allt. En del hundar blir stressade av alla intryck. Ylle har istället blivit lugn, cool och extremt bra miljötränad. Man kan gå mitt på den folktätaste gatan i centrala Stockholm med bibehållen kontakt och leka med konster eller lite dragkamp med en totalt avslappnad och glad hund.

Han är sorglös och nästan alltid på gott humör och man blir glad i hans sällskap. Han är helt enkelt en genuint glad hund och ibland ligger han till och med i sömnen och viftar på svansen!

 

Ylle är bra kring andra hundar men han föredrar mindre hundar i sin egen storlek. Han tycker om andra små pudlar jättemycket! Han trivs bäst med balanserade lugna hundar som är lika trevliga som han själv och uppskattar inte om de är för på och ettriga. Han har inte lika stort utbyte av större, buffliga eller yviga hundar som retrievers.

Då matte tidigare ägde ett hunddagis var Ylles vardag mycket hundorienterad då han var med även på den arbetsplatsen under en lång tid. Matte har alltid valt umgänget för Ylle med hundar som har bra temperament och som är i bra storlek pga skaderisken med en liten hund. Han ska inte rastas i rastgårdar med främmande hundar i olika storlekar och ska inte brotta eller busa vilt med andra hundar då han har lite känslig rygg. Det är också en anledning till att han bör bo som ensam hund i hushållet.

Han har ett stort föremålsintresse och gillar sina leksaker. Han är avslappnad och har förtroende med sina leksaker kring människor men har ett visst resursförsvar gentemot andra hundar och kan i samma rum som en annan hund vilja ha sina leksaker på egen hand vilket han kan visa tydligt med en höjd läpp eller en osäker morrning om han tror han har en rival om dem. Han är mycket tydlig i sitt kroppspråk och de flesta andra hundar kan tolka honom och för en hundvan person uppstår det aldrig problem då situationer inte behöver uppstå. Ifall han hittar något särskilt gott ute ( i hundars värld ofta ruttna kycklingben etc) kan han också se det som en resurs och morra men det går då oftast bra att byta till sig hans fynd genom en godisbit. Han skulle aldrig nafsa eller bita i en sådan situation.

Ylle är van vid andra djur hemma då han har bott med marsvin och även träffat frigående stora vädurskaniner inne. Första gången han såg kaninerna som för övrigt var större än han själv gick han fram emot dem och nosade nos mot nos, sedan bevärdigade han dem inte någon mer blick utan ignorerade dem totalt. Katter däremot har han aldrig levt med på längre basis utan Ylle drivs av en passion att de ska springa så han brukar möta dem genom att springa fram emot dem och stanna 10 cm ifrån och hoppar emot dem i luften just för att de ska springa. Då han har träffat på katter som inte gått på det knepet utan stått kvar eller varit hundvana och morska är han inte påstridig utan då upphör de att existera för honom och han ignorerar dem totalt. Han skulle kunna bo med en hundvan katt men han skulle förmodligen inte ha något utbyte av det, och skulle nog helst vilja vara det enda djuret i hushållet. Han är en otroligt älskvärd liten hund som dessutom är så värd att få vara just i centrum och det viktigaste i någons liv.

Ylle har träffat barn ifrån riktigt små bebisar till tonåringar. Han föredrar de äldre tonåringarna och är den exemplariska elevhunden på skolan då han får träna med de elever som inte har med sig sin egen hund till skolan. Han tycker nog att de barn som precis har börjat lära sig att gå är stökiga och då blir han rädd för dem och går undan.

Alla barn får gärna träna honom och ge honom godis men han har inte så stort utbyte av barn om de inte är över ca 12 år och uppför sig mer vuxet och istället kan bli en tillgång i hans liv om de är hundintresserade och vill träna lite konster eller aktivera honom tillsammans med sina föräldrar. Ylle ska inte bo i en barnfamilj utan om det finns barn hemma bör de ha fyllt 12 år.

Han går jättebra i koppel utan att dra och matte använder både vanlig koppellängd och även flexikoppel i skogen trots att Ylle är duktig på att gå lös. Det är främst pga skaderisken då en lös hund rör sig på ett annat sätt, och även för att Ylle har jaktintresse och skulle kunna skada sig ordentligt om han fick chans att sätta av efter en hare eller en katt.

Ylle är uteslutande tränad med belöningsbaserad träning med glada positiva kommandon och det är så han ska fortsätta att få tränas. Han är van vid att man är schysst mot honom och att han får belöning i form av sitt eget torrfoder, glada tillrop, klapp eller med lek. Han är fortfarande väldigt lekfull och plockar gärna upp både kottar och pinnar.

Som den pudel han är älskar han att visa upp sina konster och tricks och han kan snurra, stå på bakbenen, hoppa över benen, hoppa upp i luften, vänster och höger tass, förutom god vardagslydnad som sitt, ligg, stanna kvar och komma på inkallning.

Hans ögon lyser och han är alltid redo att träna, och allt han kan har lärts in med positiv förstärkning. Han är rolig att träna med! Ylle gillar även väldigt mycket att jobba med nosen. Han har gått en del personspår och matte hade innan sin sjukdom tänkt att börja med viltspår, något som skulle passa honom perfekt. När han gått personspår har spåret legat någon timme med en leksak i slutet. Han har även provat på många andra hundsporter som agility och specialsök.

Ylle är van vid att ha ett rikt och aktivt liv med aktiva promenader. Matte håller kurser i aktivering och det blir ett naturligt inslag under promenaderna. Han sitter fint och väntar på en stig för att få söka upp föremål i skogen, lite balansövningar och få sätta upp tassarna mot träd och stenar och leta godis i barken. Han tycker det är roligt när det händer något och man inte bara går utan man pausar ibland så han får göra lite små trix på promenaden.

Inne uppskattar han små tidningsbollar med sitt torrfoder i en stor kartong eller få söka saker inne. Favvoleksaker är tex fårskinnsleksaker gärna på ett långt snöre, eller gosedjur. Men bäst av allt är att få gosa tillsammans om kvällen och han är en riktig närhetsnarkoman och ligger helst under en filt i knät så nära han bara kan. Matte märker att om Ylle blir understimulerad och inte får tillräckligt märker man det genom att han skäller i situationer där han annars är tyst och lugn. Om han bara får gå ut och gå utan hjärngympa blir han mer skällig för han är en pudel och de behöver även tänka för att må bra. Han är ute ungefär 1,5 timme under en arbetsdag och lediga dagar mycket mer.

Ylle har en bra ensamhetsträning och det har aldrig varit problem med att lämna honom själv eller i sällskap med en annan hund. Han har varit på mattes hunddagis men håller en ganska låg profil i den miljön. Han skulle hellre föredra att vara själv hemma med en doggywalker om det skulle behövas någon dag än att vistas i hunddagismiljö. Han lämnas regelbundet ensam ca 4 h 2 gånger i veckan och kan vara själv upp till 4-5 timmar utan problem. Han är även lugn på nya platser som ett tillfälligt hotellrum om han får sova på mattes fleecejacka eller en välbekant filt.

Han är van vid att följa med precis överallt, allt ifrån med på alla arbetsplatser, i bilen, på cafe, på restaurang, mingla på fest, på hundtillåtna pubar eller bara picknicka i en park och chilla. Han är supertrevlig att ha med sig och tar det alltid lugnt. Han har en fin passivitetsträning och matte har alltid haft honom med sig när de varit på semester, bott på vandrarhem, tältat, bott på bed n breakfast eller resor med gymnasieeleverna.

Han är förutom bil van vid tåg och långfärdsbussar. Ylle älskar att få campa och sova i tält! Det enda färdsättet Ylle inte har uppskattat har varit att flyga. Då fick han inte lov att sitta i mattes knä utan behövde enligt flygbolagets regler sitta i en väska under sätet i kabinen och det tyckte han var väldigt läskigt även om han snabbt kom över det. Ylle har aldrig varit utomlands.

Ylle är en van resenär i Stockholms kollektivtrafik och åker varje vecka både buss och tvärbana. Eftersom han är så liten och folk ofta är stressade och inte ser sig för blir han alltid buren och sitter i knät då. Han är trygg och glad och om någon vill hälsa vilket de ofta vill när de ser en så söt liten pudelkille hälsar han vänligt och kan slicka dem lite på handen, sen är han klar och tittar bort om det inte är någon bekant. I bilen åker han med ett eget säkerhetsbälte. Han är van vid att åka även långa sträckor och blir då rastad var tredje timme. Han kan även lämnas själv i bilen utan bekymmer. Han har varit med ända till Åre och vandrat i fjällen där.

Matte har aldrig matat sina hundar ifrån bordet även om Ylle vid någon gång om det luktar extra gott som tex räkor längtansfullt kan stå och nosa nere på golvet. Tillfället gör tjuven och visst kan det hända att Ylle kan sno mat särskilt om han är med på en picknick och det på filten dukas upp LAX som är bland det bästa han vet. Det finns inte kvar så mycket moral om det finns lax i pudelhöjd! Däremot är han aldrig uppe och klättrar på stolar eller bord efter mat.

Ylle är van vid att få vara nära i soffan och det är något han behöver för att må bra då det är bland det viktigaste han vet. Han behöver inte få sova i sängen om det är inte är tillåtet utan kan även sova i soffan. Men att få ligga i sängen om nätterna vore en bra bonus. Ylle tycker om att ligga högt och gärna mjukt.

Vid hantering är han lite rädd om öronen. Pudlar behöver bli ansad från hår i öronen och Ylle tycker inte om ifall man rycker håret där utan matte klipper honom där istället med en liten sax. Han tycker inte om att bli klippt med maskin men litar på den person som gör det om han känner och har förtroendet. Matte rakar ned med maskinen till 2 mm varannan månad. I ansiktet och på benen klipper matte. Han har en lättskött vardagsfrisyr och blir inte pudelklippt. Han tycker det är ok att bli borstad.

Kloklippning står han ut med och är van vid eftersom matte klipper dem varje vecka. Då sitter han i knät och blir klippt med en tass i taget och får godis när han är klar. Ylles tänder behöver borstas regelbundet och det gör matte varje kväll. Han tycker inte att det är jättekul men bits inte utan försöker ibland krångla sig iväg. Han borstas med en bebistandborste och det är för att han inte ska få tandsten eller hål. För en månad sedan fick Ylle en ordentlig munrengöring hos hundtandläkaren då flera tänder som växte för tätt även togs bort, så det är bra om man underhåller hans munhygien med tandborstning då små pudlar ofta får problem med tänderna om man inte sköter om dem. Matte klipper öronen ordentligt även ovanpå öronlapparna då han annars kan få öronsvamp.

Ylle har alltid varit skyddad från fästingar och använder om sommaren ett fästinghalsband av märket scalibur.

Ylles liv just nu ser ut som att han är med om dagarna. 2 gånger i veckan på kontor i sin egen öppna tygbur av canvas. Han är lugn på kontoret och kan även vara själv i kontorsrummet, han sover mest där och är trygg i den miljön. Tre dagar i veckan har matte lektioner på ett gymnasium med inriktning hund och då är han med och är lugn och sansad. Ibland lånar eleverna honom när de lär in olika moment, tränar eller har andra hundrelaterade ämnen och han är trygg och nöjd med det.

Ylle är väldigt van vid att bli passad av olika människor i bekantskapskretsen. Han har många han tycker om och trivs med och är alltid så trygg och nöjd. Det här är en hund som det aldrig har hänt något så han har ett så gott förtroende för människor. Ibland passar matte vänners hundar hemma hos dem med.

Om vintern älskar Ylle snön! Han hoppar runt i den, och det är skoj om man sparkar på snön så han kan forsa in i yrsnön och busa. Han tycker det är jättespännande att nosa ned i djup snö och kör då ned hela huvudet och kommer upp vit. Han har en stor garderob med regntäcken och vintertäcken/overaller då han är frusen om det är blött eller kallt ute. Han tycker inte om att få dessa nödvändiga kläder på sig men man får fånga in honom och snabbt klä på honom utan protester. Om det är regnigt ute är han inte lika glad som en dag då det är torrt och fint ute.

Ylle är inte rädd för bryggor vid sjön och det skulle inte vara några problem att ta med honom på en båt. Vid stranden vadar Ylle mest och det krävs att matte hoppar i sjön själv och simmar för att Ylle ska ge sig ut i vattnet och simma själv med. Han brukar få simma med flytväst.

Hälsomässigt är Ylle väldigt väl genomgången. Matte arbetar professionellt inom hunderiet och har därför undersökt honom från topp till tå så fort det har varit något som behövt undersökas. Alla hans veterinärjournaler finns att tillgå och då han har haft en befintlig försäkring sedan han var valp har man ett fullgott försäkringsskydd.

Som många pudlar var Ylle tidigare besvärad av att ögonen kunde rinna och att han fick ögoninfektioner. Detta undersökte matte noga vad som var bäst och nu är han helt av med besvären då han får ögondroppar i gelform som lägger sig som en skyddande hinna på ögonen under hela dagen. Han har lite underfunktion av tårvätska och den behandlingen har fungerat bra de senaste tre åren.

Ibland efter ansträngning eller efter att han har druckit kunde Ylle hosta vilket matte undersökte hos specialister. Det var inget annat fel än en vanlig missbildning i struplocket som kan ibland haka upp sig och då hostar han automatiskt för att hosta det i rätt läge. Det är ingenting som stör honom alls men bra att veta så man inte tror att han är sjuk. Det är ingenting som kommer att försämras.

Det som man behöver sköta dock är Ylles kost. Även där är han så grundligt genomgången att det inte finns något mer att kontrollera eller göra bättre.

Han har en diagnos av att ha en kronisk inflammation i tjocktarmen och kunde för några år sedan ha skov av diarre och känslig mage. Men senaste åren hålls detta fint i schack genom att en mag och tarmspecialist har rekommenderat ett särskilt torrfoder som finns att köpa hos veterinären som heter Eukanuba Fp Dermatosis som innehåller enbart en proteinkälla och en kolhydratkälla, fisk och potatis. Han äter fyra portioner av sitt foder om dagen för att hålla magen i en bra balans. För att undvika skov ska han därför få ytterst lite utöver sitt foder men kokt vit fisk och potatis (han tycker om det) kan man ge någon gång ibland om man vill ha omväxling. Det är viktigt att han får stå kvar på det här fodret som verkligen fungerar så bra för honom. Det är inte någon större merkostnad för en så liten hund men det håller honom frisk tillsammans med den lägsta dosen kortison. Han ska inte få råa eller rökta ben men en gång i veckan kan han få ett vanligt brunt ben av råhud för att få gnaga lite.

Ylle har även blivit påkostad friskvård då han strax före jul hade landat lite fel när han hoppat ned från en soffa och då fick ont i ryggen. En vanlig hundägare skulle kanske inte ens notera en sådan liten skada men matte är observant och valde att gå vidare genom röntgen och både ortoped och hundsjukgymnast har tittat på plåtarna utan att hitta någonting.

Ylle är inte höftledsröntgad men har aldrig visat några ledbesvär. Trots att det inte kunde urskiljas vad det var som felade enades man om att det kunde ha uppstått som en variant av temporärt diskbråck. Under våren har Ylle blivit fri ifrån den förmodade skadan genom att han gått igenom ett utarbetat individuellt träningsprogram hos Redog då han fått gå i vattentrask och använda viktmanchetter.

Efter det har matte blivit extra försiktig för att undvika att Ylle ska få ont någonstans. Det är ingen större skada med tanke på att det inte syns på röntgen och att det inte finns en diagnos men det är viktigt att en ny hundägare är uppmärksam på Ylles signaler och kan få rätt hjälp ifall något liknande skulle uppstå i framtiden.

För att undvika farliga situationer är det sunt förnuft som gäller så som att man bär Ylle i trappor så han inte anstränger sig, och att han inte ska brottas och busa med andra hundar och inte hoppa upp och ned ifrån höga stenar etc. Agility tex ska man undvika. Men en helt vanlig vardag med konster, spår, leka med leksaker, visa upp sina tricks och gå kopplade promenader och få gosa i soffan är fullt tillräckligt för Ylle.

Då han har viltintresse och kan följa spår och gärna gå på synintryck bör han inte gå lös i skogen. För om det springer förbi en hare eller han känner spår efter rådjur skulle han kunna springa efter och en jakt i kuperad terräng är inte bra för den lilla pudeln.

Ylle är en fantastisk liten hund och det märks så väl att han är ömt och mjukt skolad och inte har några problembeteenden. Han hade kunnat vara en bra nybörjarhund ifall det inte hade varit så att en mer erfaren hundägare har lättare att förstå både hans psykiska och fysiska välmående.

Vi vill att Ylle får komma till en ny familj som ensam hund för att omplaceringen verkligen ska kunna ge honom något. Gärna inom Storstockholm så han kan få en fin inskolning genom flera träffar så man får lära känna varandra i en lugn takt innan en flytt. Det är ett svårt beslut för matte, men hennes hälsa gör att hon inte längre har den ork som krävs för att ha två hundar som nu kräver två helt olika liv. Den aktiva och livliga kelpien kräver aktiviteter som Ylle inte längre bör vara med om och det blir alltid någon hund som blir lidande. Om man är en genuin hundmänniska som älskar sina hundar även var för sig för de fantastiska individer som de är, då tar det väldigt mycket på en själv med att man vill kunna ge dem mycket mer men att man bara inte orkar.
OBSERVERA Att Ylle gärna bor hos NYBLIVNA vitala pensionärer, men att vi inte ser det lämpligt att han kommer till en familj där man är 75-85 år fyllda. Rent realistiskt så är en pudel en dansande hund som aldrig riktigt tappar livsgnistan, Ylle har minst 10 goda vitala år framför sig, och behöver därför ha en familj där man under hela hans livstid kan möta även hans behov. Vi har ett seniorhundsprogram där vi matchar pigga seniorhundar med seniorer, men Ylle är alldeles för ung för att ingå i det programmet.

Kontakta oss om du är intresserad av att adoptera Ylle